Hatem & Sjunghamn söker nytt hem! 2 april, 2013

Byrån är just nu i en expansionsfas och snart kommer vi att ha växt ur våra lokaler på Rådmansgatan 72. Detta är otroligt glädjande och ett ordentligt kvitto på att våra hårda ansträngningar ger resultat, men det innebär också vissa problem då passande kontorslokaler är en bristvara i Stockholm.

Av denna anledning mottar vi nu gärna tips på lokaler som passar våra önskemål.

Vi söker en kontorslokal inom tullarna som kan vara allt från 40 till 150 kvm, det viktigaste är att den har minst tre rum, gärna fler, och är lämplig för vår verksamhet.

Vet du något? Maila oss då gärna på info@hatemsjunghamn.se eller kontakta någon av byråns jurister personligen.

Någon dag får de apatiska barnen också uppehållstillstånd 11 mars, 2013

Den 7 mars 2013 gick Migrationsverket ut med en nyhet om att en stor majoritet av barn med uppgivenhetssymptom, de som också kallas för de apatiska flyktingbarnen, får uppehållstillstånd. En uppföljning som Migrationsverket har gjort visat.

Av de 23 barn som i mars 2012 uppvisade svåra uppgiven­hetssymptom, så hade i mars ett år senare 19 beviljats uppehållstillstånd, sägs det. Något som då, enligt Migrationsverket, gör att det tar längre tid än vanligt är att läkarutlåtandena som ges in inte är fullgoda. Vidare säger Migrationsverket, mellan raderna, att om  barnen hade blivit apatiska under asylprocessens gång så hade de beviljats uppehållstillstånd och då under den s.k. kortare väntan, alltså snabbare då Migrationsverket har en ambition att fatta beslut inom 120 dagar.

En sådan här nyhet kan, för vår byrå som arbetar med sådana tunga fall, inte gå obemärkt förbi. För våra erfarenheter vittnar om så mer.

Våra erfarenheter vittnar nämligen om barnen som legat i sond i över 8 månader och om barnen som enligt läkare kommer  gå att in i apati men som måste bli apatiska och ligga i sond i flera månader för att ens ha en chans till uppehållstillstånd. För saken är nämligen den, att inget barn anländer till Sverige fullt frisk för att senare hux flux bli apatiskt. Dessa barn har bevittnat oerhört traumatiserande händelser, sett sina föräldrar försvinna, kidnappats själva och redan vid första mötet med Migrationsverket uppvisat symptom som ingen läkare hunnit skriva ner svart på vitt.

I samband med de riktlinjer som Migrationsverket har fått, att korta ner asylprocessens till 120 dagar har ingen en chans att få relevanta läkarutlåtanden eller annat för att bevisa sitt hälsotillstånd. Inte heller träffar Migrationsverket alla dessa barn, utan tillfrågar föräldrarna om barnen har egna asylskäl, vilket de nästan aldrig har. De har däremot bevittnat föräldrarnas skyddskäl.

Vi som företräder de apatiska kan även här intyga att ett barn som visar tecken på uppgivenhetssyndrom, och som inte ligger i sond, med största sannolikhet aldrig får uppehållstillstånd i den regelrätta asylprocessen. Barnen tvingas in i apati, där de spenderar en avsevärt lång tid  för ett barn, tills de får vänta i flera månader för att kanske beviljas uppehållstillstånd.

Grillning på hög nivå i Företagarnas Poddradio 29 januari, 2013

I Företagarnas premiär podcast grillades vi, Nadja Hatem och Anuta Sjunghamn som jurister och företagare. Svåra frågor om hur vi kom in på juridikens bana, vår mångkulturella bakgrund och vad som händer om man går på magkänsla fick vi ge svar på. Radio F är en Podcast i Företagarnas app där man kan lyssna på intressanta entreprenörers lärdomar och anekdoter. Företagarnas podcast är en källa för inspiration kring företagande och livet som företagare. Lyssna på grillningen av oss som fick oss att tänka ett par varv om, kan du göra här på Företagarnas Podd!

Mot kyligare breddgrader… 23 januari, 2013

…eller nja, kyligare och kyligare. Det är ju en sanning med modifikation då vi har huttrat rätt bra i Stockholm också. 

Men vad gör det när vi får en återblick in i studietiden när vi får träffa spännande umeå-studenter på Juristens dag.

Hej Umeå!

 

God Jul och Gott nytt år! 21 december, 2012

Året närmar sig sitt slut. Det börjar bli dags att summera, reflektera och ta avstamp. Det här är årskrönikornas tid, listornas tid, backspegelns tid. Just i dagarna fick vi skäll för att vi skryter så om vår framgång och att vi minsann är så självupptagna. Att det är dags att vi slutar vara det. Tråkig inställning tycker vi, om inte vi själva tycker att vi är bra, tror på oss själva och på det vi ändå har åstadkommit dessa få år som egna, hur ska andra tycka att vi är bra?

Vi skryter. Vi skriker högt. Vi vågar synas. Vi skapar oss ett liv och en identitet som jurister, som människor och kvinnor och som företagerskor. Väldans tråkigt att  det stör vissa personers harmoni. För vi skriver historia, i alla fall vår historia. Den dagen vi blickar tillbaka ska vår historia vara fullt med äventyr, mod, glädje och lust. För vem vill att ens historiebok ska innehålla gnäll, tristess och grå vardag där det alltid var någon annans fel? Gott folk, det är dags att vända blad och börjat ett nytt äventyr, ett nytt år.

Året som gått, ack så bitterljuvt det var. Vi har ställt oss på kanten och vimlat, testat nya saker som vi aldrig trodde vi skulle våga, tagit diskussioner och fighter om vår framtid, slagits för vårt skötebarns existens och framtid. Vi har vågat ta ansvar för andra människor och deras liv och öde. Vi har åkt på stryk, fallit platta, slickat våra sår och rest på oss igen. Vi har inspirerat ungdomar, kvinnor och företagare. Vi har blivit inspirerade, tänkt och drömt.  Vi har hjälpt människor i nöd, benat ut det som händer runt omkring dem, slagits för deras sak, vunnit ibland, kompromissat ibland och förlorat ibland. Vi har lärt oss av våra misstag och vågat prioritera. Vi har också smakat på företagandets baksidor och den ensamma väg vi har valt. Men vi haft vårt bästa och mest lärorika år. För drömmen och visionen är det sista som överger oss.

Nu blickar vi framåt och säger god jul och gott nytt år från oss.

Love and peace

Nadja & Anuta

Dagen deportation började kallas återvändande 21 september, 2012

Från den 1 maj i år har det i den svenska utlänningsrätten införts nya regleringar som innebär relativt stora förändringar för den enskilde som söker uppehållstillstånd i Sverige. Bakgrunden till den nya regleringen är införlivandet av återvändandedirektivet som är resultatet av en överenskommelse mellan EU:s medlemstater. Syftet med direktivet är att skapa en form av kontinuitet inom EU genom att de olika lagstiftningarna har en gemensam grund.

Bland de förändringar som införts i den nya regleringen är införandet av ett återreseförbud det som påverkar den enskildes situation i störst utsträckning. Återreseförbudet fanns i viss mån i tidigare lagstiftning men berörde i princip bara personer som dömts för brott och förbudet har idag ett vidare tillämpningsområde. I korthet innebär ett återreseförbud att den enskilde inte får resa tillbaka till Sverige eller någon annan Schengenstat under en bestämd tid efter att denne avvisats eller utvisats. Förbudstiden kan vara mellan ett till fem år.

Ett återreseförbud kan meddelas den enskilde under olika förutsättningar. När den enskilde meddelas ett avvisnings – eller utvisningsbeslut får denne en tidsfrist på två till fyra veckor att frivilligt lämna landet. Även om det låter fördelaktigt att den enskilde får en frivillig tidsfrist så är ett återreseförbud konsekvensen av att fristen överskrids.

I vissa fall kan återreseförbudet meddelas direkt i samband med att den enskilde får sitt avvisnings- eller utvisningsbeslut. Detta kan exempelvis ske om det anses att det finns en risk för att den enskilde avviker.

Beslutande myndigheter har även fått ett nytt verktyg i form av en lista som beskriver omständigheter som kan tas med i bedömningen om det finns en risk att den enskilde avviker efter ett utvisingsbeslut. Många av de grunder som finns med i listan ger dessvärre utrymme för godtyckliga bedömningar som kan vara till nackdel för den enskilde. Ett exempel på detta är bedömningsgrunden att den enskilde uppträtt under en identitet som varit felaktig. Detta kan vålla problem då det finns många migrationsrättsliga ärenden där det är svårt att klarlägga den enskildes identitet pga. avsaknad av id-handlingar eller enkla felskrivningar från myndigheternas sida. Det finns exempel på ärenden där den enskilde mot sin vilja påståtts vara någon annan. I dessa fall kan den enskilde genom en alltför godtycklig bedömning anses vara en risk för avvikelse och därigenom riskera ett återreseförbud på lösa grunder.

I många länder används uttrycket deportation när man pratar om utvisning av människor. Begreppet är kallt men utan tvekan väldigt tydligt och lämnar ingen i ovisshet över den faktiska innebörden av en utvisning. Med bakgrund av detta är det inte ovidkommande att ställa sig frågande till vad man inom EU och Sverige vill sända för signaler när man använder det varma och smått nostalgiska uttrycket återvändande.

Praoelev på Hatem & Sjunghamn! 20 maj, 2011

Namn: Sara Källsten
Ålder: 16
Skola/linje: Gärdesskolan
Gör på fritiden: Försöker spendera så mycket tid som möjligt med familj och vänner. Jag gillar även att sporta, så det blir en del joggingturer och tennis.
Drömmer om: I framtiden drömmer jag att arbeta med något jag brinner för, kanske bo utomlands och såklart vara lycklig.
Äter helst: Det som jag absolut äter helst måste nog vara pasta. Jag älskar pasta, jag skulle kunna leva enbart på pasta.
Om du fick välja två saker att ta med till en öde ö: En helikopter så att jag kan flyga hem igen och min kompis Jessica som kan flyga den.  Jag satsar allt på ett kort, lika bra.

Denna vecka praoar jag här på Hatem & Sjunghamn och ska få se hur två jurister arbetar när de driver sitt egna företag. Det dyker ofta upp funderingar kring vad man vill syssla med i framtiden, och juridik har faktiskt varit något som jag varit inne på. Alla dessa amerikanska filmer och tv-serier innehållande livliga rättegångar mm är en utav anledningarna till att intresset dykt upp. Just humanjuridik verkar vara ett intressant område då det blir många personliga möten och man får sätta sig in i människors olika situationer.

Praktikplatsen fick jag genom kontakter och har verkligen sätt fram emot att få vara här. Hittills har jag varit på Stockholms tingsrätt där jag vistades med praktikanten Alexandra. Vi var åhörare på tre rättegångar vars mål var misshandel, förolämpning & ofredande och ett som var en vårdnadstvist. Misshandelsmålet tycker jag var det som var mest intressant då det nästan blev en liten intrig mellan det ena vittnet och åklagaren. Något som förvånade mig en aning var att den åtalade inte var den som fick mest frågeställningar och motsägelser utan det var vittnena man var hårdast mot. Jag vet inte om det brukar vara så i vanliga fall men den åtalade fick inte säga speciellt mycket till skillnad från de andra.

Förutom ovanstående har jag hjälpt till med att kategorisera visitkort och skriva in i datorn. Eftersom att jag tycker om att skriva har jag nu även fått chansen att skriva detta blogginlägg. Under torsdagen fick jag följa med Anuta och Nadja på en föreläsning som de höll för polismyndigheten i Solna.

Efter de få gånger jag har träffa Anuta och Nadja har jag fått uppfattningen om att de är två jättesnälla och otroligt ambitiösa personer som alltid lyckas ha många bollar i luften. Båda två verkar arbeta bra tillsammans och de är förutom arbetskamrater vänner utanför arbetet. Detta på gott och ont såklart men det är nog en stor fördel att känna till varandras styrkor och svagheter och på så sätt kunna anpassa sig efter varandra. Eftersom att bägge två har utländskt påbrå använder de detta till sin fördel då det pratas både persiska, arabiska och gud vet allt. Mycket imponerande om du frågar mig. Jag tänker att det borde vara en enorm fördel att kunna prata så många olika språk eftersom att man kan hjälpa människor som varken talar svenska eller engelska.

Arbetsveckan börjar tyvärr lida mot sitt slut och jag är ytterst tacksam för att få ha varit här på Hatem & Sjunghamn, och hoppas att jag inte varit till allt för mycket besvär.  Jag tycker att jag fått en bättre insikt i juridik så vem vet, en framtid som jurist kanske inte är helt omöjlig…

Hur ska vi få fler och växande företag i Stockholms län? 9 maj, 2011

Möjligheten till professionell rådgivning är en utgångspunkt. Det tycker i vart Entrepreneur Sthlm som i samarbete med bl.a. Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development under tre års tid arbetat för att kvalitetssäkra och öka rådgivning till entreprenörer och innovatörer i Stockholms län.

Den 10 maj kommer det att hållas en konferens, Prat i kvadrat om entreprenörskap – från ord till handling, för att ytterligare diskutera detta samt dela med sig av de erfarenheter som arrangörerna samt företagare i Stockholms län samlat på sig. Vi på Hatem & Sjunghamn Juristbyrå tackade självfallet till inbjudan och kommer att vara på plats för att berätta om vårt företagande och resa.

Föreläsare på Elsa 23 februari, 2011

Igår fick vi äran att återvända till våra hemtrakter Uppsala och besöka Elsa, The European Law Students´ Association i Uppsala, för att få föreläsa om vår historia och byrå. Uppsala, vår gamla studentstad, och också där vi slets mellan juridiska biblioteket och nationerna väcker alltid fina minnen till liv.

Att dessutom få träffa ett gäng glada juridikstudenter, trots stress över studierna och ovisshet inför framtiden ändå väljer att sitta och lyssna på oss humanjurister fram till 21 på kvällen är alltid lika roligt att se.

Ny praktikant på Hatem & Sjunghamn! 7 februari, 2011

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Juriststudent på tredje terminen från Stockholm med stort intresse för MR-frågor. Lägg nu även till praktikant på Hatem & Sjunghamn juristbyrå! Jag heter Alexandra Palm Politidis och har fått den fantastiska möjligheten att få praktisera hos Nadja och Anuta.

Jag har alltid tillhört den där gruppen människor på juristprogrammet som vill ”rädda världen”. Vi är inte många i förhållande till de blivande affärsjuristerna och har ingen aktningsvärd status, men ändå vet alla vilka vi är. Och jag är stolt över att tillhöra den gruppen.

Efter att ha varit intresserad av MR-frågor sedan tonåren har jag lärt mig att det inte går att rädda hela världen. En fältstudieresa med fokus på jämställdhet i Nicaragua fick mig att inse att det blir svårt att ens rädda halva. En kurs i Globala genusfrågor lärde mig att jag inte kan rädda världen, den måste rädda sig själv. 1,5 år på juristprogrammet har fått mig att upptäcka hur man kan bistå och företräda människor som bor i världen och behöver hjälp.

Att få praktisera på Hatem & Sjunghamn blir mitt första steg mot verkligheten från universitetets skyddande murar. Det ska bli spännande och otroligt lärorikt!