Dagen deportation började kallas återvändande

Från den 1 maj i år har det i den svenska utlänningsrätten införts nya regleringar som innebär relativt stora förändringar för den enskilde som söker uppehållstillstånd i Sverige. Bakgrunden till den nya regleringen är införlivandet av återvändandedirektivet som är resultatet av en överenskommelse mellan EU:s medlemstater. Syftet med direktivet är att skapa en form av kontinuitet inom EU genom att de olika lagstiftningarna har en gemensam grund.

Bland de förändringar som införts i den nya regleringen är införandet av ett återreseförbud det som påverkar den enskildes situation i störst utsträckning. Återreseförbudet fanns i viss mån i tidigare lagstiftning men berörde i princip bara personer som dömts för brott och förbudet har idag ett vidare tillämpningsområde. I korthet innebär ett återreseförbud att den enskilde inte får resa tillbaka till Sverige eller någon annan Schengenstat under en bestämd tid efter att denne avvisats eller utvisats. Förbudstiden kan vara mellan ett till fem år.

Ett återreseförbud kan meddelas den enskilde under olika förutsättningar. När den enskilde meddelas ett avvisnings – eller utvisningsbeslut får denne en tidsfrist på två till fyra veckor att frivilligt lämna landet. Även om det låter fördelaktigt att den enskilde får en frivillig tidsfrist så är ett återreseförbud konsekvensen av att fristen överskrids.

I vissa fall kan återreseförbudet meddelas direkt i samband med att den enskilde får sitt avvisnings- eller utvisningsbeslut. Detta kan exempelvis ske om det anses att det finns en risk för att den enskilde avviker.

Beslutande myndigheter har även fått ett nytt verktyg i form av en lista som beskriver omständigheter som kan tas med i bedömningen om det finns en risk att den enskilde avviker efter ett utvisingsbeslut. Många av de grunder som finns med i listan ger dessvärre utrymme för godtyckliga bedömningar som kan vara till nackdel för den enskilde. Ett exempel på detta är bedömningsgrunden att den enskilde uppträtt under en identitet som varit felaktig. Detta kan vålla problem då det finns många migrationsrättsliga ärenden där det är svårt att klarlägga den enskildes identitet pga. avsaknad av id-handlingar eller enkla felskrivningar från myndigheternas sida. Det finns exempel på ärenden där den enskilde mot sin vilja påståtts vara någon annan. I dessa fall kan den enskilde genom en alltför godtycklig bedömning anses vara en risk för avvikelse och därigenom riskera ett återreseförbud på lösa grunder.

I många länder används uttrycket deportation när man pratar om utvisning av människor. Begreppet är kallt men utan tvekan väldigt tydligt och lämnar ingen i ovisshet över den faktiska innebörden av en utvisning. Med bakgrund av detta är det inte ovidkommande att ställa sig frågande till vad man inom EU och Sverige vill sända för signaler när man använder det varma och smått nostalgiska uttrycket återvändande.

There are no comments on this post.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: