Archive for mars, 2015

När barnens anpassning blir en fråga för domstolarna!
10 mars, 2015

Vi på Hatem & Sjunghamn har tidigare uppmärksammat hur utlänningslagen den 1 juli förra året genomgick en förändring vilken syftade till att fler barn skulle få stanna i Sverige. I vart fall var det på detta vis som politiker och lagstiftare motiverade den aktuella förändringen. Då det redan innan förändringarna i lagstiftningen började gälla fanns frågetecken kring vilken verkan dessa faktiskt skulle få för barn vilka saknar uppehållstillstånd i Sverige så var det av stort intresse då Migrationsöverdomstolen, Sveriges högsta dömande instans i frågor om uppehållstillstånd, den 23 februari i år meddelade sitt första beslut i enlighet med den nya skrivelsen i lagen.

I det aktuella fallet var det den paragraf i lagstiftningen som nu ger barn med stark anknytning till det svenska samhället en utökad chans att på denna grund få uppehållstillstånd som låg till grund för beslut. Då de praktiska effekterna av ny lagstiftning alltid är svåra att förutspå innan domstolarna fått säga sitt så var detta ärende därför ytterst viktigt för hur lagens nu gällande utformning ska tolkas av bland andra Migrationsverket, detta särskilt som Migrationsöverdomstolens beslut fungerar som vägledning i underinstansernas eget beslutsfattande.

I ärendet som Migrationsöverdomstolen prövade var frågan i all korthet om en snart trettonårig flicka kan anses ha en så stark anknytning till det svenska samhället att hon med anledning av denna ska beviljas uppehållstillstånd. Flickan kom till Sverige då hon var sex år gammal och har därefter såväl lärt sig svenska som gått i svensk skola och fått ett betydande socialt umgänge med många vänner. Hon har idag alltså levt mer än halva sitt liv i Sverige och då under de år då hennes sociala identitet får anses ha tagit form.

Om detta ärende hade betraktas utifrån tidigare gällande lagstiftning så skulle det med stor sannolikhet ha bedömts som ett gränsfall huruvida flickans anpassning till Sverige är sådan att hon kan beviljas uppehållstillstånd. Efter den nu rådande ordningen, vilken alltså syftar till att fler barn i denna situation ska få stanna i Sverige, borde flickans anpassning till Sverige dock anses vara så starkt att en utvisning till det för henne förhållandevis obekanta hemlandet är att anses som oproportionerlig. Eller?

Beklagligt nog var Migrationsöverdomstolen av en annan uppfattning och ansåg istället att den tid flickan befunnit sig här visserligen är lång och att hon under denna tillgodogjort sig både det svenska språket och även i övrigt en social koppling till samhället men att hennes anpassning till Sverige ändock inte är tillräckligt stark för att en utvisning ska anses vara oförenlig med barnets bästa. Med detta beslutade domstolen därför att flickan, som inom kort fyller tretton år, ska lämna hela sin invanda miljö för att återvända till ett land där hon sist var bosatt som sexåring.

Det aktuella beslutet är naturligtvis förödande för flickan och i vår mening också helt oförsvarbart utifrån barnets bästa, något som enligt svensk lag måste beaktas vid varje beslut som rör minderåriga. Utöver detta får beslutet därtill omfattande verkningar som lagstiftaren rimligen inte kan ha önskat då utlänningslagen förändrades i somras. Detta särskilt som Migrationsöverdomstolens tolkning av förändringen, vilken kommer att vara avgörande för Migrationsverket och Migrationsdomstolens uppfattning, inte ger fler barn uppehållstillstånd i Sverige då denna går rakt emot de uttalanden som föregick lagändringen. Tvärtom så innebär detta så principiellt viktiga beslut alltså att barnens situation i uppehållstillståndsfrågor blivit än svårare än innan den 1 juli 2014.  

Annonser

Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt
9 mars, 2015

Nadja Hatem och Anuta Sjunghamn i intervju med Drivhuset inför Internationella kvinnodagen. Artikeln läses i sin helhet härnedan eller på Drivhusets hemsida.

Vad skiljer er juristbyrå från andra och vilken är er styrka för att nå ut till kunder?
Vi såg en lucka i möjligheten att kunna få juridisk rådgivning på det egna modersmålet. Vi talar fyra olika språk – svenska, engelska, arabiska och persiska och på så vis gör vi juridiken lättillgänglig. Detta var uppenbarligen något som saknades, för snart fick vi kunder men vi såg även att svenskar kom till oss just för att de uppskattade att få processen förenklat förklarad. På Hatem & Sjunghamn pratar vi och uttrycker oss enkelt. Det ska alltid vara juridiskt korrekt men på ett lättbegripligt sätt.

Vad vill ni säga till unga som är sugna på att starta eget men inte riktigt vågar?
Go for it! Man behöver inte uppfunna hjulet på nytt. Vi har till exempel startat en juristbyrå och det är inget nytt på marknaden. Det man bör fundera över är vad som gör dig unik och hur du sticker ut i mängden? Det är när man är ung man ska starta. När man jobbat i 20-30 år blir steget till eget företag mycket större, än när man är 20 plus. Som ung blir heller inte den ekonomiska biten lika avgörande. Du kanske har CSN och de flesta unga människor är rätt entreprenöriella av sig. Vi är duktiga på sociala medier, på att resa och att anta konstiga utbildningsplatser. Som ung har man inte riktigt hunnit formas som karriärmänniska. Det är då man kan forma sig själv som entreprenörsföretagare.

Har ni några knep för att signalera trovärdighet som unga kvinnor i en mansdomierad bransch, där många föredrar lång yrkeserfarenhet och inte är lika innovativa som er?
Som ung kvinna i en mansdominerad bransch, där många har mycket längre arbetslivserfarenhet än oss är det viktigt att inte titta för mycket på vad som skulle kunna utgöra våra begränsningar. Istället ska man lyfta fram vad det är som gör en bättre eller lika bra? Vad som särskiljer dig på ett positivt sätt. Det är främst äldre män i vår bransch och självklart kan lång arbetslivserfarenhet vara en styrka. Men jag lovar att det finns svagheter i just de delarna också. Att vara ung är en styrka i sig. Man kan se situationer ur ett annat perspektiv. Man är inte lika inlärd att titta på ett inrutat sätt. Unga har en annan inställning till saker och ting.

Vårt sätt att signalera trovärdighet gentemot klienter och andra aktörer är att visa att vi tillhandahåller bra kvalitet på det vi gör. Majoriteten av våra kunder kommer från rekommendationer från gamla kunder. Det handlar om att tidigt visa vad man är duktig på och helt enkelt hålla det man lovar.

Vad är fördelarna med att vara entreprenörer enligt er?
Friheten att jobba när man vill och varifrån man vill. Friheten att bygga upp ett företag precis åt vilken riktning du vill. Det är de oändliga möjligheterna man har som företagare. Ingen behöver forma dig som man annars kunnat bli formad som anställd. För oss och för de flesta i vår ålder handlar det inte om att tjäna mer eller mindre som egen företagare. Det handlar om friheten i form av arbetstider och arbetsplats. Anuta till exempel tycker om att ha sin fasta punkt på byrån, medan jag älskar att jobba på olika ställen. Det kan vara ett på kafé eller ett flygplan, säger Nadja.

Hur har Drivhuset hjälpt er i företagarprocessen?
Under vår studietid i Uppsala när vi var i uppstartsfasen av Hatem & Sjunghamn, deltog vi i ett projekt som Drivhuset Uppsala hade. Det syftade till att bygga sin affärsidé och vi var flera kvinnor med olika företagsidéer som deltog. Vi hade redan startat byrån men kontaktade Drivhuset för att konkretisera vår affärsidé. Visionen vi har idag med en förenklad juridisk rådgivning var inte solklar i början. Vi insåg att förenklingen av juridiken efterfrågades och utvecklade tjänsten. Sedan har vi återkommit till Drivhuset och föreläst för andra unga entreprenörer.

Hatem & Sjunghamn Juristbyrå söker praktikant – hösten 2015
5 mars, 2015

Du som vill kombinera slutskedet av din utbildning med praktik kan få möjlighet att praktisera hos oss på Hatem & Sjunghamn Juristbyrå som erbjuder praktikplats till studenter som vill få erfarenhet vid en humanjuridisk byrå.

Hatem & Sjunghamn Juristbyrå är en humanjuridisk byrå som uteslutande arbetar med humanjuridiska frågor inom brottmål, familjerätt samt migrationsrätt. Vi erbjuder dig en utmanande, omväxlande och lärorik praktikplats där egna initiativ och kreativitet uppskattas.
Praktiktjänstgöring innebär praktiskt juridiskt biträde i olika ärenden på byrån. Utöver sedvanliga administrativa arbetsuppgifter kommer du att få en inblick i det dagliga arbetet vid en humanjuridisk byrå där du även är byrån behjälplig med att t.ex. genomföra rättsutredningar och upprätta promemorior.

Du som söker praktik bör ha lätt för att sätta dig in i nya ärenden och rutiner, vara självständig samt ha lätt för att samarbeta. Vi kommer fästa stor vikt vid praktikantens personlighet. Du bör även ha goda betyg och behärska svenska och engelska mycket väl. Ytterligare språkkunskaper är en merit liksom utlandserfarenhet. Social kompetens, samarbetsförmåga, effektivitet, flexibilitet samt initiativförmåga ser vi som ytterst viktiga egenskaper hos den sökande.

Skicka CV, betyg samt din intresseanmälan med några korta rader om dig själv via e-post till info@hatemsjunghamn.se och ange i ämnesraden ”praktik”, senast den 31 mars 2015.