Archive for the ‘Uncategorized’ Category

God jul och gott nytt år!
22 december, 2015

Till er alla önskar vi en fridfull jul och ett fredsfullt 2016!
Peace and love/Hatem & Sjunghamn Advokatbyrå

Julkort 151221 (002)

Förändrad migrationsrättslig lagstiftning skapar splittring mellan domstolarna
29 april, 2015

Vår jurist från byrån Jonas Flodström har skrivit en artikel gällande asylmottagande inom migrationsrätt. Jonas är specialiserad på det migrationsrättsliga området var han främst handhar asylärenden. 

Karnov Nyheter presenterar uppdaterade och relevanta nyheter för jurister och andra yrkesverksamma inom juridiska verksamhetsområden. De publicerar även juridiska krönikor där vår jurist Jonas Flodström skrivit en artikel som kan läsas i sin helhet på Karnov: Förändrad migrationsrättslig lagstiftning skapar splittring mellan domstolarna

När barnens anpassning blir en fråga för domstolarna!
10 mars, 2015

Vi på Hatem & Sjunghamn har tidigare uppmärksammat hur utlänningslagen den 1 juli förra året genomgick en förändring vilken syftade till att fler barn skulle få stanna i Sverige. I vart fall var det på detta vis som politiker och lagstiftare motiverade den aktuella förändringen. Då det redan innan förändringarna i lagstiftningen började gälla fanns frågetecken kring vilken verkan dessa faktiskt skulle få för barn vilka saknar uppehållstillstånd i Sverige så var det av stort intresse då Migrationsöverdomstolen, Sveriges högsta dömande instans i frågor om uppehållstillstånd, den 23 februari i år meddelade sitt första beslut i enlighet med den nya skrivelsen i lagen.

I det aktuella fallet var det den paragraf i lagstiftningen som nu ger barn med stark anknytning till det svenska samhället en utökad chans att på denna grund få uppehållstillstånd som låg till grund för beslut. Då de praktiska effekterna av ny lagstiftning alltid är svåra att förutspå innan domstolarna fått säga sitt så var detta ärende därför ytterst viktigt för hur lagens nu gällande utformning ska tolkas av bland andra Migrationsverket, detta särskilt som Migrationsöverdomstolens beslut fungerar som vägledning i underinstansernas eget beslutsfattande.

I ärendet som Migrationsöverdomstolen prövade var frågan i all korthet om en snart trettonårig flicka kan anses ha en så stark anknytning till det svenska samhället att hon med anledning av denna ska beviljas uppehållstillstånd. Flickan kom till Sverige då hon var sex år gammal och har därefter såväl lärt sig svenska som gått i svensk skola och fått ett betydande socialt umgänge med många vänner. Hon har idag alltså levt mer än halva sitt liv i Sverige och då under de år då hennes sociala identitet får anses ha tagit form.

Om detta ärende hade betraktas utifrån tidigare gällande lagstiftning så skulle det med stor sannolikhet ha bedömts som ett gränsfall huruvida flickans anpassning till Sverige är sådan att hon kan beviljas uppehållstillstånd. Efter den nu rådande ordningen, vilken alltså syftar till att fler barn i denna situation ska få stanna i Sverige, borde flickans anpassning till Sverige dock anses vara så starkt att en utvisning till det för henne förhållandevis obekanta hemlandet är att anses som oproportionerlig. Eller?

Beklagligt nog var Migrationsöverdomstolen av en annan uppfattning och ansåg istället att den tid flickan befunnit sig här visserligen är lång och att hon under denna tillgodogjort sig både det svenska språket och även i övrigt en social koppling till samhället men att hennes anpassning till Sverige ändock inte är tillräckligt stark för att en utvisning ska anses vara oförenlig med barnets bästa. Med detta beslutade domstolen därför att flickan, som inom kort fyller tretton år, ska lämna hela sin invanda miljö för att återvända till ett land där hon sist var bosatt som sexåring.

Det aktuella beslutet är naturligtvis förödande för flickan och i vår mening också helt oförsvarbart utifrån barnets bästa, något som enligt svensk lag måste beaktas vid varje beslut som rör minderåriga. Utöver detta får beslutet därtill omfattande verkningar som lagstiftaren rimligen inte kan ha önskat då utlänningslagen förändrades i somras. Detta särskilt som Migrationsöverdomstolens tolkning av förändringen, vilken kommer att vara avgörande för Migrationsverket och Migrationsdomstolens uppfattning, inte ger fler barn uppehållstillstånd i Sverige då denna går rakt emot de uttalanden som föregick lagändringen. Tvärtom så innebär detta så principiellt viktiga beslut alltså att barnens situation i uppehållstillståndsfrågor blivit än svårare än innan den 1 juli 2014.  

Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt
9 mars, 2015

Nadja Hatem och Anuta Sjunghamn i intervju med Drivhuset inför Internationella kvinnodagen. Artikeln läses i sin helhet härnedan eller på Drivhusets hemsida.

Vad skiljer er juristbyrå från andra och vilken är er styrka för att nå ut till kunder?
Vi såg en lucka i möjligheten att kunna få juridisk rådgivning på det egna modersmålet. Vi talar fyra olika språk – svenska, engelska, arabiska och persiska och på så vis gör vi juridiken lättillgänglig. Detta var uppenbarligen något som saknades, för snart fick vi kunder men vi såg även att svenskar kom till oss just för att de uppskattade att få processen förenklat förklarad. På Hatem & Sjunghamn pratar vi och uttrycker oss enkelt. Det ska alltid vara juridiskt korrekt men på ett lättbegripligt sätt.

Vad vill ni säga till unga som är sugna på att starta eget men inte riktigt vågar?
Go for it! Man behöver inte uppfunna hjulet på nytt. Vi har till exempel startat en juristbyrå och det är inget nytt på marknaden. Det man bör fundera över är vad som gör dig unik och hur du sticker ut i mängden? Det är när man är ung man ska starta. När man jobbat i 20-30 år blir steget till eget företag mycket större, än när man är 20 plus. Som ung blir heller inte den ekonomiska biten lika avgörande. Du kanske har CSN och de flesta unga människor är rätt entreprenöriella av sig. Vi är duktiga på sociala medier, på att resa och att anta konstiga utbildningsplatser. Som ung har man inte riktigt hunnit formas som karriärmänniska. Det är då man kan forma sig själv som entreprenörsföretagare.

Har ni några knep för att signalera trovärdighet som unga kvinnor i en mansdomierad bransch, där många föredrar lång yrkeserfarenhet och inte är lika innovativa som er?
Som ung kvinna i en mansdominerad bransch, där många har mycket längre arbetslivserfarenhet än oss är det viktigt att inte titta för mycket på vad som skulle kunna utgöra våra begränsningar. Istället ska man lyfta fram vad det är som gör en bättre eller lika bra? Vad som särskiljer dig på ett positivt sätt. Det är främst äldre män i vår bransch och självklart kan lång arbetslivserfarenhet vara en styrka. Men jag lovar att det finns svagheter i just de delarna också. Att vara ung är en styrka i sig. Man kan se situationer ur ett annat perspektiv. Man är inte lika inlärd att titta på ett inrutat sätt. Unga har en annan inställning till saker och ting.

Vårt sätt att signalera trovärdighet gentemot klienter och andra aktörer är att visa att vi tillhandahåller bra kvalitet på det vi gör. Majoriteten av våra kunder kommer från rekommendationer från gamla kunder. Det handlar om att tidigt visa vad man är duktig på och helt enkelt hålla det man lovar.

Vad är fördelarna med att vara entreprenörer enligt er?
Friheten att jobba när man vill och varifrån man vill. Friheten att bygga upp ett företag precis åt vilken riktning du vill. Det är de oändliga möjligheterna man har som företagare. Ingen behöver forma dig som man annars kunnat bli formad som anställd. För oss och för de flesta i vår ålder handlar det inte om att tjäna mer eller mindre som egen företagare. Det handlar om friheten i form av arbetstider och arbetsplats. Anuta till exempel tycker om att ha sin fasta punkt på byrån, medan jag älskar att jobba på olika ställen. Det kan vara ett på kafé eller ett flygplan, säger Nadja.

Hur har Drivhuset hjälpt er i företagarprocessen?
Under vår studietid i Uppsala när vi var i uppstartsfasen av Hatem & Sjunghamn, deltog vi i ett projekt som Drivhuset Uppsala hade. Det syftade till att bygga sin affärsidé och vi var flera kvinnor med olika företagsidéer som deltog. Vi hade redan startat byrån men kontaktade Drivhuset för att konkretisera vår affärsidé. Visionen vi har idag med en förenklad juridisk rådgivning var inte solklar i början. Vi insåg att förenklingen av juridiken efterfrågades och utvecklade tjänsten. Sedan har vi återkommit till Drivhuset och föreläst för andra unga entreprenörer.

Hatem & Sjunghamn Juristbyrå söker praktikant – hösten 2015
5 mars, 2015

Du som vill kombinera slutskedet av din utbildning med praktik kan få möjlighet att praktisera hos oss på Hatem & Sjunghamn Juristbyrå som erbjuder praktikplats till studenter som vill få erfarenhet vid en humanjuridisk byrå.

Hatem & Sjunghamn Juristbyrå är en humanjuridisk byrå som uteslutande arbetar med humanjuridiska frågor inom brottmål, familjerätt samt migrationsrätt. Vi erbjuder dig en utmanande, omväxlande och lärorik praktikplats där egna initiativ och kreativitet uppskattas.
Praktiktjänstgöring innebär praktiskt juridiskt biträde i olika ärenden på byrån. Utöver sedvanliga administrativa arbetsuppgifter kommer du att få en inblick i det dagliga arbetet vid en humanjuridisk byrå där du även är byrån behjälplig med att t.ex. genomföra rättsutredningar och upprätta promemorior.

Du som söker praktik bör ha lätt för att sätta dig in i nya ärenden och rutiner, vara självständig samt ha lätt för att samarbeta. Vi kommer fästa stor vikt vid praktikantens personlighet. Du bör även ha goda betyg och behärska svenska och engelska mycket väl. Ytterligare språkkunskaper är en merit liksom utlandserfarenhet. Social kompetens, samarbetsförmåga, effektivitet, flexibilitet samt initiativförmåga ser vi som ytterst viktiga egenskaper hos den sökande.

Skicka CV, betyg samt din intresseanmälan med några korta rader om dig själv via e-post till info@hatemsjunghamn.se och ange i ämnesraden ”praktik”, senast den 31 mars 2015.

De rättslösa barnen
2 april, 2014

Bild

Den senaste tiden har frågan om förhör av barn aktualiserats. Det handlar om lagens tandlöshet i de situationer där barn bevittnar våld i hemmet. Anledningen till varför dessa barn hamnar i kläm är att barnets vittnesmål kräver föräldrarnas tillåtelse. I de fall där barnet ser en förälder begå brott, kan föräldern hindra barnet från att vittna och därmed slippa straff.

Frågan om vittnesförhör av barn har inte gått lagstiftaren helt obemärkt förbi. Strax innan millennieskiftet tog man fram lagen om särskild företrädare för barn, vilket möjliggjorde vittnesmål av barn utan vårdnadshavarens samtycke. Men lagen gäller bara i de fall där barnet har utsatts för brott och är målsägande mot föräldern eller mot person som är nära föräldern. De problematiska situationerna där barnet är vittne till förälderns brott mot den andra föräldern eller mot syskonen täcks inte in i lagen om särskild företrädare för barn.

Den typ av brott som påverkas mest av barns vittnesmål är våld inom familjen. Problemet är redan svår till sin karaktär eftersom det sker inom hemmets fyra väggar. Vidare är det ett känsligt ämne som kan sätta övriga familjen i en mycket svår sits. Speciellt i dessa lägen när det ändå är så pass svårt för barnet att ta ställning till hur han eller hon ska handla, blir dagens rättsläge ett ytterligare hinder som försvårar bekämpningen av våld mot kvinnor och barn.

Rapporteringen i media har skapat en stor debatt bland jurister, men vid sidan av denna debatt har det också dykt upp olika åsikter på bloggar och forumsidor. Bland dessa finns det föreställningar om att en tillåtelse för barn som vittnen i brottmål kan leda till att barn ”i hämnd” åtalar sina föräldrar. Det är alarmerande att vissa har denna syn på rättsväsendet. Ett vittnesmål kring brott är i normalfallet en komplettering till övrig bevisning. En lösning som innebär att barn som bevittnat våld får en särskild företrädare ger inte bara barnet möjlighet att få vittna, utan bidrar också till att säkra den övriga bevisning i målet.

Slutligen måste de psykologiska aspekterna för dessa barn också nämnas. Psykologer skriver om barn som mår dåligt över att ingen velat lyssna på deras vittnesmål. Barn uppfattar många saker svart på vitt och kan få föreställningen om att förälderns våld är acceptabelt. Långsiktigt är detta mycket farligt och påverkar barnets utveckling.

Att en brottsling kan bestämma om ett vittne får vittna eller inte är otänkbart i ett rättssamhälle. Varför detta ska gälla när vittnet är ett barn är mycket svårt att förstå. Jag välkomnar Åklagarmyndighetens initiativ att utreda frågan, men i slutändan är det lagstiftarens ansvar att rätta till bristerna i rättssystemet. Ta hänsyn till de rättslösa barnen och gör det möjligt för dessa barn att vittna om det hemska som annars går allmänheten obemärkt förbi.

Signerat: Bugra Yilmaz

Jur. stud

Ny lag, bara kosmetika
3 mars, 2014

Jonas FlodströmRegeringen har tillsammans med Miljöpartiet kommit överens om ett förslag till ändring av utlänningslagen för att lyfta fram barnrättsperspektivet och principen om barnets bästa i den svenska lagstiftningen. Förhoppningen är att de föreslagna lagändringarna ska kunna träda i kraft redan den 1 juli 2014. Reaktionerna efter att förslaget släpptes lät inte vänta på sig och under de gångna veckorna har de flesta av våra dags- och kvällstidningar slagit på stort med lovande rubriker om att fler asylsökande barn ska få stanna i Sverige. I flera av de efterföljande artiklarna har även företrädare för de partier som står bakom förslaget till lagändring stolt påpekat att de genom detta nu visat att de sätter barnets bästa i fokus och att barn i fortsättningen inte kommer att behöva ha lika tungt vägande skäl för att få uppehållstillstånd i Sverige.

Ser man till denna massmediala rapportering och politikernas lovordnade så är allt gott, barn som har levt ett liv fyllt av svårigheter som gemene man inte ens kan föreställa sig ska äntligen får större möjligheter till en fristad i Sverige. Frågan är emellertid om den föreslagna förändringen av utlänningslagen faktiskt innebär en förbättrad situation för barnen eller om den egentligen bara är en ändring av rent kosmetisk natur som dessutom råkar ske i valtider.

Av förslaget framgår det att två förändringar föreslås i utlänningslagen. Den första är att lagens bestämmelse om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, alltså sådana som vanligtvis handlar om en asylsökandes hälsotillstånd eller anpassning till Sverige, får ett tillägg som säger att barn ska kunna få uppehållstillstånd om deras omständigheter är särskilt ömmande, alltså ett lägre krav än vad som nu gäller. Den andra föreslagna ändringen avser barn som redan fått ett lagakraftsvunnet utvisningsbeslut riktat mot sig och innebär att dessa ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige om det kommer fram nya omständigheter i deras ärende även om dessa omständigheter inte har samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna i samma situation ska beviljas uppehållstillstånd.

Vad innebär då dessa förändringar egentligen? Inledningsvis ska det sägas att utlänningslagen idag innehåller ett portalstadgande om att barnets bästa ska tillmätas vikt vid alla beslut som rör minderåriga. Detta innebär att ärenden som rör barn alltid ska behandlas med en större försiktighet än ärenden som gäller vuxna. Vidare innehåller utlänningslagens 5 kap. 6 § – den paragraf som handlar om synnerligen ömmande omständigheter – redan ett stadgande om att barns skäl för uppehållstillstånd enligt denna paragraf inte behöver ha samma allvar och tyngd som de för vuxna. Avseende den föreslagna ändringen som berör barn som redan har mottagit beslut om utvisning ska det sägas att den berörda paragrafen i utlänningslagen – 12 kap. 18 § – idag visserligen saknar ett stadgande som säger att barns skäl för uppehållstillstånd på grund av nya omständigheter inte ska behöva väga lika tungt som de för vuxna. Detta är däremot något som ordagrant framgår av förarbetena, alltså det som är grunden för självs lagen, till utlänningslagen och som därför redan idag ska vara gällande vid beslut enligt denna paragraf.

Vid en sammantagen bedömning av de föreslagna ändringarna av utlänningslagen, som med politikeras goda minne alltså marknadsförs som en förbättring av situationen för barn som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige, i jämförelse med nu gällande lagstiftning kan det alltså konstateras att de ändringar som regeringen och Miljöpartiet kommit överens om i teorin inte utgör någon förändring av gällande rätt överhuvudtaget. De föreslagna förändringarna är istället enbart ett förtydligande av redan gällande lagstiftning och en kodifiering av gällande rätt. Falsk marknadsföring på hög nivå alltså och som av en händelse infaller nära inpå slutspurten av ett riksdagsval som i stor utsträckning så här långt handlat om och även framöver kommer att handla om den svenska migrationspolitiken.

Trots detta så ska positiva effekter av den föreslagna förändringen inte helt uteslutas, även om sådana i teorin inte borde uppkomma eftersom lagteknisk status quo kommer att råda även efter den 1 juli. Min personliga förhoppning är dock att det förtydligande om att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut enligt utlänningslagen och att barns skäl för uppehållstillstånd inte behöver väga lika tungt som vuxna individers skäl som föreslagits kommer medföra att fler barn faktiskt får uppehållstillstånd i Sverige. Detta eftersom förtydligandet i bästa fall kan fungera som en påminnelse för beslutsfattarna om att barnets bästa faktiskt ska sättas i främsta rummet, något som inte nog kan tydliggöras och som idag påfallande ofta glöms bort. Dock så är det direkt felaktigt att påstå att den föreslagna förändringen innebär en förmånligare lagstiftning för barn varför det valfläsk vi serverats ska inmundigats med en stor nypa salt vid risk att falska förhoppningar annars gryr hos dem som redan förlorat sitt hopp.

Jonas Flodström

Jur. kand

 

God jul och gott nytt år!
20 december, 2013

Och så lider detta år mot sitt slut. Vi på Hatem & Sjunghamn Juristbyrå önskar er alla en riktigt härlig jul och ett gott nytt år med mer värme och kärlek i Mandelas anda.

Vi på byrån önskar oss en värld med mer tolerans och mindre orättvisor. Låt oss alla kämpa för det.

Love and Peace!

Nadja och Anuta

Midsommar i Gamla Stan!
20 juni, 2013

 

Och så har vi äntligen flyttat till Johannesgränd 2 i Gamla stan. Gamla stan med sin historia och dess internationella prägel där man varje morgon möts med ett nytt språk är en bas för oss att trivas i.

Välkomna att hälsa på och ta en titt i vårt k-märkta hus.

Och tills vi ses önskar vi er alla en väldans fin midsommar och ledighet!  

Praktik- ett måste för första anställningen
3 juni, 2013

Oavsett vilket yrke ditt hjärta klappar för så finns det en gemensam nämnare för att lyckas; du måste vara bra i praktiken. Att ha bra betyg och god teoretisk kunskap i all ära men med detta kommer du inte långt med i dagens arbetsmarknadsklimat.

Inom vissa yrken är den praktiska kunskapen än viktigare. Snickare, frisör och jurist för att nämna några. Inom dessa yrken, som alla på sitt eget sätt utgör ett hantverk, är det den praktiska kunskapen som skiljer agnarna från vetet och som slutligen avgör vem som kommer att få återkommande klienter/kunder och vem som blir en dagslända.

Trots detta har juristutbildningen, som i alla bemärkelser är en yrkesutbildning, under de senaste åren gått emot att bli helt teoretiskt lagd. De få inslag av praktik som finns bli färre och färre till förmån för den teoretiska kunskapen. Det senaste nedlaget för den praktiska kunskapens anhängare är då juristprogrammet på Stockholms universitet låter kursen examensarbete med praktik utgå. Kvar för studenterna finns från höstterminen 2013 bara att välja examensarbete utan praktik. Alltså ytterligare lite teori till de tidigare fyra åren av, just det, teori. Stockholms universitet är heller här inte ensamt, denna lösning tillämpas redan på de två andra stora lärosätena för jurister; Lund och Uppsala.

Att praktik inte går att genomföra tillsammans med examensuppsatsen är i och för sig en sanning med modifikation. Enligt Stockholms universitets hemsida kan studenterna även fortsättningsvis göra praktik i samband med sin uppsats. Dock så ska sådan då göras utöver det teoretiska momentet om 30 hp. Frågan blir då hur många studenter som kommer att vilja eller ha möjlighet att göra praktik utöver att skriva uppsats på heltid? Troligen inte särskilt många. Beviset på detta har redan kommit då ansökningarna till de tidigare så åtrovärda praktikplatserna på Hatem & Sjunghamn minskade drastiskt i antal inför höstterminen. Detta är den kortsiktiga effekten. Den långsiktiga kan tyvärr inte förväntas bli annan än att de jurister som i framtiden utexamineras kommer att vara än mindre förberedda för det praktiska yrkeslivet än vad de är idag. Synd, tycker vi praktiker som vet skillnaden mellan praktisk och teoretisk kunskap.