När barnens anpassning blir en fråga för domstolarna!

10 mars, 2015 - Leave a Response

Vi på Hatem & Sjunghamn har tidigare uppmärksammat hur utlänningslagen den 1 juli förra året genomgick en förändring vilken syftade till att fler barn skulle få stanna i Sverige. I vart fall var det på detta vis som politiker och lagstiftare motiverade den aktuella förändringen. Då det redan innan förändringarna i lagstiftningen började gälla fanns frågetecken kring vilken verkan dessa faktiskt skulle få för barn vilka saknar uppehållstillstånd i Sverige så var det av stort intresse då Migrationsöverdomstolen, Sveriges högsta dömande instans i frågor om uppehållstillstånd, den 23 februari i år meddelade sitt första beslut i enlighet med den nya skrivelsen i lagen.

I det aktuella fallet var det den paragraf i lagstiftningen som nu ger barn med stark anknytning till det svenska samhället en utökad chans att på denna grund få uppehållstillstånd som låg till grund för beslut. Då de praktiska effekterna av ny lagstiftning alltid är svåra att förutspå innan domstolarna fått säga sitt så var detta ärende därför ytterst viktigt för hur lagens nu gällande utformning ska tolkas av bland andra Migrationsverket, detta särskilt som Migrationsöverdomstolens beslut fungerar som vägledning i underinstansernas eget beslutsfattande.

I ärendet som Migrationsöverdomstolen prövade var frågan i all korthet om en snart trettonårig flicka kan anses ha en så stark anknytning till det svenska samhället att hon med anledning av denna ska beviljas uppehållstillstånd. Flickan kom till Sverige då hon var sex år gammal och har därefter såväl lärt sig svenska som gått i svensk skola och fått ett betydande socialt umgänge med många vänner. Hon har idag alltså levt mer än halva sitt liv i Sverige och då under de år då hennes sociala identitet får anses ha tagit form.

Om detta ärende hade betraktas utifrån tidigare gällande lagstiftning så skulle det med stor sannolikhet ha bedömts som ett gränsfall huruvida flickans anpassning till Sverige är sådan att hon kan beviljas uppehållstillstånd. Efter den nu rådande ordningen, vilken alltså syftar till att fler barn i denna situation ska få stanna i Sverige, borde flickans anpassning till Sverige dock anses vara så starkt att en utvisning till det för henne förhållandevis obekanta hemlandet är att anses som oproportionerlig. Eller?

Beklagligt nog var Migrationsöverdomstolen av en annan uppfattning och ansåg istället att den tid flickan befunnit sig här visserligen är lång och att hon under denna tillgodogjort sig både det svenska språket och även i övrigt en social koppling till samhället men att hennes anpassning till Sverige ändock inte är tillräckligt stark för att en utvisning ska anses vara oförenlig med barnets bästa. Med detta beslutade domstolen därför att flickan, som inom kort fyller tretton år, ska lämna hela sin invanda miljö för att återvända till ett land där hon sist var bosatt som sexåring.

Det aktuella beslutet är naturligtvis förödande för flickan och i vår mening också helt oförsvarbart utifrån barnets bästa, något som enligt svensk lag måste beaktas vid varje beslut som rör minderåriga. Utöver detta får beslutet därtill omfattande verkningar som lagstiftaren rimligen inte kan ha önskat då utlänningslagen förändrades i somras. Detta särskilt som Migrationsöverdomstolens tolkning av förändringen, vilken kommer att vara avgörande för Migrationsverket och Migrationsdomstolens uppfattning, inte ger fler barn uppehållstillstånd i Sverige då denna går rakt emot de uttalanden som föregick lagändringen. Tvärtom så innebär detta så principiellt viktiga beslut alltså att barnens situation i uppehållstillståndsfrågor blivit än svårare än innan den 1 juli 2014.  

Man behöver inte uppfinna hjulet på nytt

9 mars, 2015 - Leave a Response

Nadja Hatem och Anuta Sjunghamn i intervju med Drivhuset inför Internationella kvinnodagen. Artikeln läses i sin helhet härnedan eller på Drivhusets hemsida.

Vad skiljer er juristbyrå från andra och vilken är er styrka för att nå ut till kunder?
Vi såg en lucka i möjligheten att kunna få juridisk rådgivning på det egna modersmålet. Vi talar fyra olika språk – svenska, engelska, arabiska och persiska och på så vis gör vi juridiken lättillgänglig. Detta var uppenbarligen något som saknades, för snart fick vi kunder men vi såg även att svenskar kom till oss just för att de uppskattade att få processen förenklat förklarad. På Hatem & Sjunghamn pratar vi och uttrycker oss enkelt. Det ska alltid vara juridiskt korrekt men på ett lättbegripligt sätt.

Vad vill ni säga till unga som är sugna på att starta eget men inte riktigt vågar?
Go for it! Man behöver inte uppfunna hjulet på nytt. Vi har till exempel startat en juristbyrå och det är inget nytt på marknaden. Det man bör fundera över är vad som gör dig unik och hur du sticker ut i mängden? Det är när man är ung man ska starta. När man jobbat i 20-30 år blir steget till eget företag mycket större, än när man är 20 plus. Som ung blir heller inte den ekonomiska biten lika avgörande. Du kanske har CSN och de flesta unga människor är rätt entreprenöriella av sig. Vi är duktiga på sociala medier, på att resa och att anta konstiga utbildningsplatser. Som ung har man inte riktigt hunnit formas som karriärmänniska. Det är då man kan forma sig själv som entreprenörsföretagare.

Har ni några knep för att signalera trovärdighet som unga kvinnor i en mansdomierad bransch, där många föredrar lång yrkeserfarenhet och inte är lika innovativa som er?
Som ung kvinna i en mansdominerad bransch, där många har mycket längre arbetslivserfarenhet än oss är det viktigt att inte titta för mycket på vad som skulle kunna utgöra våra begränsningar. Istället ska man lyfta fram vad det är som gör en bättre eller lika bra? Vad som särskiljer dig på ett positivt sätt. Det är främst äldre män i vår bransch och självklart kan lång arbetslivserfarenhet vara en styrka. Men jag lovar att det finns svagheter i just de delarna också. Att vara ung är en styrka i sig. Man kan se situationer ur ett annat perspektiv. Man är inte lika inlärd att titta på ett inrutat sätt. Unga har en annan inställning till saker och ting.

Vårt sätt att signalera trovärdighet gentemot klienter och andra aktörer är att visa att vi tillhandahåller bra kvalitet på det vi gör. Majoriteten av våra kunder kommer från rekommendationer från gamla kunder. Det handlar om att tidigt visa vad man är duktig på och helt enkelt hålla det man lovar.

Vad är fördelarna med att vara entreprenörer enligt er?
Friheten att jobba när man vill och varifrån man vill. Friheten att bygga upp ett företag precis åt vilken riktning du vill. Det är de oändliga möjligheterna man har som företagare. Ingen behöver forma dig som man annars kunnat bli formad som anställd. För oss och för de flesta i vår ålder handlar det inte om att tjäna mer eller mindre som egen företagare. Det handlar om friheten i form av arbetstider och arbetsplats. Anuta till exempel tycker om att ha sin fasta punkt på byrån, medan jag älskar att jobba på olika ställen. Det kan vara ett på kafé eller ett flygplan, säger Nadja.

Hur har Drivhuset hjälpt er i företagarprocessen?
Under vår studietid i Uppsala när vi var i uppstartsfasen av Hatem & Sjunghamn, deltog vi i ett projekt som Drivhuset Uppsala hade. Det syftade till att bygga sin affärsidé och vi var flera kvinnor med olika företagsidéer som deltog. Vi hade redan startat byrån men kontaktade Drivhuset för att konkretisera vår affärsidé. Visionen vi har idag med en förenklad juridisk rådgivning var inte solklar i början. Vi insåg att förenklingen av juridiken efterfrågades och utvecklade tjänsten. Sedan har vi återkommit till Drivhuset och föreläst för andra unga entreprenörer.

Hatem & Sjunghamn Juristbyrå söker praktikant – hösten 2015

5 mars, 2015 - Leave a Response

Du som vill kombinera slutskedet av din utbildning med praktik kan få möjlighet att praktisera hos oss på Hatem & Sjunghamn Juristbyrå som erbjuder praktikplats till studenter som vill få erfarenhet vid en humanjuridisk byrå.

Hatem & Sjunghamn Juristbyrå är en humanjuridisk byrå som uteslutande arbetar med humanjuridiska frågor inom brottmål, familjerätt samt migrationsrätt. Vi erbjuder dig en utmanande, omväxlande och lärorik praktikplats där egna initiativ och kreativitet uppskattas.
Praktiktjänstgöring innebär praktiskt juridiskt biträde i olika ärenden på byrån. Utöver sedvanliga administrativa arbetsuppgifter kommer du att få en inblick i det dagliga arbetet vid en humanjuridisk byrå där du även är byrån behjälplig med att t.ex. genomföra rättsutredningar och upprätta promemorior.

Du som söker praktik bör ha lätt för att sätta dig in i nya ärenden och rutiner, vara självständig samt ha lätt för att samarbeta. Vi kommer fästa stor vikt vid praktikantens personlighet. Du bör även ha goda betyg och behärska svenska och engelska mycket väl. Ytterligare språkkunskaper är en merit liksom utlandserfarenhet. Social kompetens, samarbetsförmåga, effektivitet, flexibilitet samt initiativförmåga ser vi som ytterst viktiga egenskaper hos den sökande.

Skicka CV, betyg samt din intresseanmälan med några korta rader om dig själv via e-post till info@hatemsjunghamn.se och ange i ämnesraden ”praktik”, senast den 31 mars 2015.

Försämrat säkerhetsläge i Irak kan öppna upp för papperslösa irakier

18 november, 2014 - Leave a Response

Irak-Syrien_720

Flertalet rapporter om säkerheten i Irak, tyder på ett försämrat säkerhetsläge, något som dagligen förändrar bedömningen av irakiska asylsökandens ärenden. Säkerhetsläget i Irak har trappats upp avsevärt och den kraftiga nedgången har medfört att situationen för de civila i Irak i betydande utsträckning har försämrats. De värst drabbade områdena är framförallt i Anbar-, Nineva-, Salah al-Din-, Kirkuks- samt Diyalaprovinserna där IS fortsatt sina kraftiga framryckningar och därmed lagt en tredjedel av Iraks yta under sig. Enligt Migrationsverkets bedömning finns det ingenting som tyder på att striderna i dessa områden kommer att avta, snarare bedöms de bli utdragna.

Asylsökande och papperslösa från just de hårdast drabbade områdena anses ha ett generellt skyddsbehov, alltså att människor från nämnda provinser generellt sätt anses löpa stor risk att bli drabbade av våldet som pågår. Det generella våld som äger rum i området kombinerat med den synnerligen dåliga situationen för mänskliga rättigheter som föreligger gör att människor från dessa områden anses ha ett skyddsbehov.

Vad gäller flyktingar från Kirkuk- och Diyalaprovinserna, bedömer Migrationsverket att det pågår allvarliga konflikter i form av militärt våld samt hot om våld, alltså en inre väpnad konflikt, men att våldet för närvarande inte är lika omfattande som i de ovan nämnda provinserna och därför måste en individuell prövning av den sökandens utsatthet göras.

I övriga delar av Irak anses den politiska instabiliteten, ökade sekterismen samt våldinslagen utgöra svåra motsättningar, något som juridiskt sätt betyder att personer hemmahörande i dessa områden måste visa att det råder en individuell hotbild mot dem.

På grund av det förändrade säkerhetsläget och de senaste veckornas rapporter har nu papperslösa irakier som befinner sig i Sverige en möjlighet att begära om ny prövning av sitt ärende, alltså en möjlighet att begära om verkställighet. Dock är Migrationsverkets bedömning fortfarande så att irakier inte generellt sätt har rätt till uppehållstillstånd pga. säkerhetsläget i Irak men med IS framfart de senaste månaderna har läget förändrats vilket även Migrationsverket uppmärksammat och möjligheterna till en ny prövning av den sökandens ärende kan komma att bli verklighet, något som beror på vart i Irak den sökande kommer ifrån.

Hatem & Sjunghamn Juristbyrå söker praktikant – våren 2015

23 oktober, 2014 - Leave a Response

Du som vill kombinera slutskedet av din utbildning med praktik kan få möjlighet att praktisera hos oss på Hatem & Sjunghamn Juristbyrå som erbjuder praktikplats till studenter som vill få erfarenhet vid en humanjuridisk byrå.

Hatem & Sjunghamn Juristbyrå är en humanjuridisk byrå som uteslutande arbetar med humanjuridiska frågor inom brottmål, familjerätt samt migrationsrätt. Vi erbjuder dig en utmanande, omväxlande och lärorik praktikplats där egna initiativ och kreativitet uppskattas.
Praktiktjänstgöring innebär praktiskt juridiskt biträde i olika ärenden på byrån. Utöver sedvanliga administrativa arbetsuppgifter kommer du att få en inblick i det dagliga arbetet vid en humanjuridisk byrå där du även är byrån behjälplig med att t.ex. genomföra rättsutredningar och upprätta promemorior.

Du som söker praktik bör ha lätt för att sätta dig in i nya ärenden och rutiner, vara självständig samt ha lätt för att samarbeta. Vi kommer fästa stor vikt vid praktikantens personlighet. Du bör även ha goda betyg och behärska svenska och engelska mycket väl. Ytterligare språkkunskaper är en merit liksom utlandserfarenhet. Social kompetens, samarbetsförmåga, effektivitet, flexibilitet samt initiativförmåga ser vi som ytterst viktiga egenskaper hos den sökande.

Skicka CV, betyg samt din intresseanmälan med några korta rader om dig själv via e-post till info@hatemsjunghamn.se och ange i ämnesraden ”praktik”, senast den 16 november 2014.

En sann berättelse om barnet i den svenska migrationsrättsprocessen

22 september, 2014 - 4 svar

Under våren 2014 träffade jag en pojke, vi kan kalla honom Tom. Tom är sex år gammal och född i en stad i Mellansverige. Han talar svenska och går på förskolan tillsammans med sina vänner, något som är bland det bästa han vet. Tom har under hela sin levnadstid befunnit sig i Sverige och det är här han har sitt hem och hela sitt liv. När jag först träffade Tom tyckte jag att han var som barn är mest, bortsett kanske från att han är väldigt blyg. Anledningen till Toms blyghet fick jag dock snart klart för mig då hans mor berättade att Tom har en medfödd sjukdom som gjort det svårt för honom att få samma sociala förutsättningar som andra barn. Tack vare den svenska sjukvården får Tom dock den behandling hans tillstånd kräver, varför han nu lever ett normalt liv och kan leka med sina vänner på samma villkor som andra barn i hans ålder. I mångas ögon skulle det nog sägas att Tom har haft tur sin sjukdom till trots, eftersom han är född i Sverige har han fått möjlighet till vård som i många andra länder inte är tillgänglig och därför kan Tom nu se fram emot att börja första klass tillsammans med sina vänner.

Om historien slutat här hade jag varit glad och önskat Tom all lycka i livet. En lycka han förtjänar, för han är verkligen en fin liten kille. Dessvärre slutar historien inte här, istället tar den en vändning som sätter Toms liv som han känner det på spel. Anledningen till detta är att Migrationsverket fattat beslut om att Tom ska utvisas till Irak, det land varifrån hans föräldrar kommer och som Migrationsverket anser att Tom har större anknytning till än vad han har till Sverige; det land som varit hans hem sedan Tom föddes.

Grunden för Migrationsverkets beslut i Toms ärende är att hans mor och far kom till Sverige från Irak innan Tom föddes. Hans föräldrar kom hit med hopp om att Sverige skulle bereda dem skydd mot de hot deras respektive klaner utsatt dem för i hemlandet. I Sverige stod dörren emellertid stängd och när Tom föddes en höstdag 2008 saknade både han själv och hans föräldrar uppehållstillstånd. Över sex år har nu emellertid gått och Toms ärende om uppehållstillstånd står återigen inför prövning av de svenska myndigheterna.

I ärenden om uppehållstillstånd som rör barn framgår det tydligt av den svenska utlänningslagstiftningen att det vid beslut särskilt ska beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver, detta stadgande gäller undantagslöst för alla beslut enligt utlänningslagen. Av den paragraf som Toms ärende bedömts enligt framgår det vidare att en utlännings anpassning till Sverige kan föranleda uppehållstillstånd här, sedan den nya lydelsen av denna paragraf trädde i kraft den 1 juli 2014 står det där dessutom uttryckligen att kraven för anpassningens omfattning ska ställas lägre för barn än för vuxna. Kontentan av detta blir således att ett barn ska få uppehållstillstånd i Sverige om barnets anknytning till det svenska samhället är större än hens anknytning till sitt hemlandssamhälle.

Utifrån lagens lydelse bör Toms ärende därför vara lätt att bedöma. Han är född i Sverige, han har levt hela sitt liv här, han talar bättre svenska än vad han talar sina föräldrars modersmål och han har alla sina vänner och sin skola här – han är alltså inte bara anpassad till det svenska samhället, han är en del av detta på alla tänkbara vis. Det är också här den sjukvård Tom alltjämt behöver finns. Detta till trots anser Migrationsverket att Tom har en starkare koppling till Irak och därför inte kan anses ha en sådan anpassning till Sverige att han bör få fortsätta leva sitt liv här. På grund av detta har Migrationsverket nu beslutat att Tom ska utvisas till Irak, ett land han aldrig varit i och som det dessutom rasar ett hemskt krig i.

Jag önskar att jag kunde säga att detta beslut är ensamt i sitt slag, att det är ett enskilt misstag. Tyvärr så är sanningen en annan. I min verklighet är diskrepansen mellan lagstiftningens bestämmelser om att barnets bästa alltid ska sättas i främsta rummet ofta långt ifrån de beslut som sen fattas av ansvariga handläggare. På grund av detta är Sverige ett land som utåt lovar mycket men som sen stänger dörren för de mest utsatta i samhället, barnen. Beklagligt nog har denna skillnad heller inte avhjälps efter den 1 juli 2014, politikernas lovord till trots.

Oaktat denna mörka beskrivning av den svenska migrationsrätten vill jag ändock lämna dig som läser detta med en känsla av hopp;

Kampen för Tom är inte över, det kan jag lova.

Signerad; Jonas Flodström

Förändrat läge för irakiska asylsökande!

23 juni, 2014 - Leave a Response

Läget för asylsökande från Irak ändrades under år 2008, genom att praxis gentemot Irak skärptes för irakier som därefter behövde visa att det låg en konkret och individuell hotbild, ett bevisläge som var ytterst svårt för många asylsökanden.  Det räckte då inte att peka på den allmänna situationen i landet som asylsökande. Det sades i praxis från migrationsöverdomstolen att det inte rådde någon väpnad konflikt, men att det förelåg svåra motsättningar, något som inte räckte att peka på då, då det inte var tillräckligt för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Läget i Irak har dock försämrats på senare tid och den militanta gruppen ISIS har genom våld och hot om våld på kort tid fått stor kontroll över flera städer i Irak, däribland Mosul, Falluja och stora delar av Anbar-provinsen väster om Bagdad.

Efter att situationen har försämrats och i takt med ISIS framryckning har Migrationsverket i en rättslig styrning från den 13 juni 2014 låtit meddela att den situation med militärt våld och hot om våld som nu föreligger i provinserna Nineva, Salah al-Din och Anbar är av sådan karaktär och omfattning att kriterierna för inre väpnad konflikt enligt utlänningslagens 4 kap. 2 § första stycket 1 p. andra ledet är uppfyllda. I övriga delar av Irak får alltjämt svåra motsättningar anses råda i enlighet med 4 kap 2 a § första stycket 1p. utlänningslagen. Detta samtidigt som det för inte alltför länge sedan ett avgörande kommit från Europadomstolen, där definitionen av väpnad konflikt nu vidgats varför även konflikter som tidigare inte ansågs uppfylla de aktuella kraven hädanefter även ska betraktas såsom väpnade konflikter vilka kan vara skyddsgrundande, se vårt tidigare blogginlägg avseende den nya definitionen.

Med detta sagt och med de nya rättsliga styrningarna som finns från migrationsverkets sida samt den utvidgning som föreligger avseende definitionen gällande väpnad konflikt får det förstås som att asylsökande och papperslösa hemmahörande i Irak, och i synnerhet de från områden som det särskilt pekas på i migrationsverkets rättsliga styrning, nu föreligger möjlighet för irakier att ansöka om verkställighetshinder/inhibition alternativt begära om ny prövning av sina ärenden. Alltså att det allmänna läget kan vara tillräckligt för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige med anledning av den kritiska situationen i landet.

 

 

 

 

Europadomstolsavgörande ger ny definition av väpnad konflikt

3 juni, 2014 - Leave a Response

Europadomstolen

I enlighet med den svenska utlänningslagstiftningen kan en person beviljas uppehållstillstånd och skyddsstatus i Sverige om denne är hemmahörande i ett område var det pågår väpnad konflikt. Detta under förutsättning att konflikten innebär en personlig fara för sökanden.

Enligt tidigare gällande praxis har den svenska definition av vad som utgör en väpnad konflikt emellertid varit så snäv att det i många områden som utanför juridiken benämns som krigszoner inte har ansetts pågå en väpnad konflikt. Detta synsätt har medfört att personer hemmahörande i exempelvis Somalia, Afghanistan och Irak i många fall diskvalificerats från att kunna beviljas uppehållstillstånd på denna grund.

Genom ett avgörande från Europadomstolen har den svenska definitionen av väpnad konflikt nu vidgats varför även konflikter som tidigare inte ansetts uppfylla de aktuella kraven hädanefter ska betraktas såsom väpnade konflikter vilka kan vara skyddsgrundande. I den nu gällande tolkningen ska en situation då de reguljära styrkorna i en stat konfronterar en eller flera väpnade grupper eller då två eller flera väpnade grupper drabbar samman anses vara en väpnad konflikt. Det krävs därmed inte att grupperna är organiserade i en viss omfattning eller att konflikten har en viss intensitet och varaktighet.

Med anledning av detta finns det anledning att på nytt se över ärenden avseende personer från krigshärjade länder vilka tack vare Europadomstolen nu kan anses ha ett nyvunnet skyddsbehov i Sverige.

De rättslösa barnen

2 april, 2014 - Leave a Response

Bild

Den senaste tiden har frågan om förhör av barn aktualiserats. Det handlar om lagens tandlöshet i de situationer där barn bevittnar våld i hemmet. Anledningen till varför dessa barn hamnar i kläm är att barnets vittnesmål kräver föräldrarnas tillåtelse. I de fall där barnet ser en förälder begå brott, kan föräldern hindra barnet från att vittna och därmed slippa straff.

Frågan om vittnesförhör av barn har inte gått lagstiftaren helt obemärkt förbi. Strax innan millennieskiftet tog man fram lagen om särskild företrädare för barn, vilket möjliggjorde vittnesmål av barn utan vårdnadshavarens samtycke. Men lagen gäller bara i de fall där barnet har utsatts för brott och är målsägande mot föräldern eller mot person som är nära föräldern. De problematiska situationerna där barnet är vittne till förälderns brott mot den andra föräldern eller mot syskonen täcks inte in i lagen om särskild företrädare för barn.

Den typ av brott som påverkas mest av barns vittnesmål är våld inom familjen. Problemet är redan svår till sin karaktär eftersom det sker inom hemmets fyra väggar. Vidare är det ett känsligt ämne som kan sätta övriga familjen i en mycket svår sits. Speciellt i dessa lägen när det ändå är så pass svårt för barnet att ta ställning till hur han eller hon ska handla, blir dagens rättsläge ett ytterligare hinder som försvårar bekämpningen av våld mot kvinnor och barn.

Rapporteringen i media har skapat en stor debatt bland jurister, men vid sidan av denna debatt har det också dykt upp olika åsikter på bloggar och forumsidor. Bland dessa finns det föreställningar om att en tillåtelse för barn som vittnen i brottmål kan leda till att barn ”i hämnd” åtalar sina föräldrar. Det är alarmerande att vissa har denna syn på rättsväsendet. Ett vittnesmål kring brott är i normalfallet en komplettering till övrig bevisning. En lösning som innebär att barn som bevittnat våld får en särskild företrädare ger inte bara barnet möjlighet att få vittna, utan bidrar också till att säkra den övriga bevisning i målet.

Slutligen måste de psykologiska aspekterna för dessa barn också nämnas. Psykologer skriver om barn som mår dåligt över att ingen velat lyssna på deras vittnesmål. Barn uppfattar många saker svart på vitt och kan få föreställningen om att förälderns våld är acceptabelt. Långsiktigt är detta mycket farligt och påverkar barnets utveckling.

Att en brottsling kan bestämma om ett vittne får vittna eller inte är otänkbart i ett rättssamhälle. Varför detta ska gälla när vittnet är ett barn är mycket svårt att förstå. Jag välkomnar Åklagarmyndighetens initiativ att utreda frågan, men i slutändan är det lagstiftarens ansvar att rätta till bristerna i rättssystemet. Ta hänsyn till de rättslösa barnen och gör det möjligt för dessa barn att vittna om det hemska som annars går allmänheten obemärkt förbi.

Signerat: Bugra Yilmaz

Jur. stud

Ny lag, bara kosmetika

3 mars, 2014 - Leave a Response

Jonas FlodströmRegeringen har tillsammans med Miljöpartiet kommit överens om ett förslag till ändring av utlänningslagen för att lyfta fram barnrättsperspektivet och principen om barnets bästa i den svenska lagstiftningen. Förhoppningen är att de föreslagna lagändringarna ska kunna träda i kraft redan den 1 juli 2014. Reaktionerna efter att förslaget släpptes lät inte vänta på sig och under de gångna veckorna har de flesta av våra dags- och kvällstidningar slagit på stort med lovande rubriker om att fler asylsökande barn ska få stanna i Sverige. I flera av de efterföljande artiklarna har även företrädare för de partier som står bakom förslaget till lagändring stolt påpekat att de genom detta nu visat att de sätter barnets bästa i fokus och att barn i fortsättningen inte kommer att behöva ha lika tungt vägande skäl för att få uppehållstillstånd i Sverige.

Ser man till denna massmediala rapportering och politikernas lovordnade så är allt gott, barn som har levt ett liv fyllt av svårigheter som gemene man inte ens kan föreställa sig ska äntligen får större möjligheter till en fristad i Sverige. Frågan är emellertid om den föreslagna förändringen av utlänningslagen faktiskt innebär en förbättrad situation för barnen eller om den egentligen bara är en ändring av rent kosmetisk natur som dessutom råkar ske i valtider.

Av förslaget framgår det att två förändringar föreslås i utlänningslagen. Den första är att lagens bestämmelse om uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, alltså sådana som vanligtvis handlar om en asylsökandes hälsotillstånd eller anpassning till Sverige, får ett tillägg som säger att barn ska kunna få uppehållstillstånd om deras omständigheter är särskilt ömmande, alltså ett lägre krav än vad som nu gäller. Den andra föreslagna ändringen avser barn som redan fått ett lagakraftsvunnet utvisningsbeslut riktat mot sig och innebär att dessa ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige om det kommer fram nya omständigheter i deras ärende även om dessa omständigheter inte har samma allvar och tyngd som krävs för att vuxna i samma situation ska beviljas uppehållstillstånd.

Vad innebär då dessa förändringar egentligen? Inledningsvis ska det sägas att utlänningslagen idag innehåller ett portalstadgande om att barnets bästa ska tillmätas vikt vid alla beslut som rör minderåriga. Detta innebär att ärenden som rör barn alltid ska behandlas med en större försiktighet än ärenden som gäller vuxna. Vidare innehåller utlänningslagens 5 kap. 6 § – den paragraf som handlar om synnerligen ömmande omständigheter – redan ett stadgande om att barns skäl för uppehållstillstånd enligt denna paragraf inte behöver ha samma allvar och tyngd som de för vuxna. Avseende den föreslagna ändringen som berör barn som redan har mottagit beslut om utvisning ska det sägas att den berörda paragrafen i utlänningslagen – 12 kap. 18 § – idag visserligen saknar ett stadgande som säger att barns skäl för uppehållstillstånd på grund av nya omständigheter inte ska behöva väga lika tungt som de för vuxna. Detta är däremot något som ordagrant framgår av förarbetena, alltså det som är grunden för självs lagen, till utlänningslagen och som därför redan idag ska vara gällande vid beslut enligt denna paragraf.

Vid en sammantagen bedömning av de föreslagna ändringarna av utlänningslagen, som med politikeras goda minne alltså marknadsförs som en förbättring av situationen för barn som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige, i jämförelse med nu gällande lagstiftning kan det alltså konstateras att de ändringar som regeringen och Miljöpartiet kommit överens om i teorin inte utgör någon förändring av gällande rätt överhuvudtaget. De föreslagna förändringarna är istället enbart ett förtydligande av redan gällande lagstiftning och en kodifiering av gällande rätt. Falsk marknadsföring på hög nivå alltså och som av en händelse infaller nära inpå slutspurten av ett riksdagsval som i stor utsträckning så här långt handlat om och även framöver kommer att handla om den svenska migrationspolitiken.

Trots detta så ska positiva effekter av den föreslagna förändringen inte helt uteslutas, även om sådana i teorin inte borde uppkomma eftersom lagteknisk status quo kommer att råda även efter den 1 juli. Min personliga förhoppning är dock att det förtydligande om att barnets bästa ska vara avgörande vid beslut enligt utlänningslagen och att barns skäl för uppehållstillstånd inte behöver väga lika tungt som vuxna individers skäl som föreslagits kommer medföra att fler barn faktiskt får uppehållstillstånd i Sverige. Detta eftersom förtydligandet i bästa fall kan fungera som en påminnelse för beslutsfattarna om att barnets bästa faktiskt ska sättas i främsta rummet, något som inte nog kan tydliggöras och som idag påfallande ofta glöms bort. Dock så är det direkt felaktigt att påstå att den föreslagna förändringen innebär en förmånligare lagstiftning för barn varför det valfläsk vi serverats ska inmundigats med en stor nypa salt vid risk att falska förhoppningar annars gryr hos dem som redan förlorat sitt hopp.

Jonas Flodström

Jur. kand